Mäns och kvinnors resvanor i Sverige.
DOI:
https://doi.org/10.5278/ojs.td.v4i1.4130Keywords:
travel behaviour, activity pattern, gender, access to car, SwedenAbstract
Män reser längre än kvinnor. I många studier från olika länder och över tiden kvarstår detta mönster. Varför är det så? Vilka processer bidrar till att mäns dagliga resande i genomsnitt sträcker sig över ett större geografiskt område än kvinnornas. Några vanliga svar på denna fråga är att det hänger samman med att kvinnor och män har olika resurser för att resa, såväl ekonomiska som tillgång till bil, att arbetsfördelningen inom hushållet samt i arbetslivet innebär skilda restriktioner för resandet eller att män och kvinnor värderar nyttan av att resa på olika sätt.
I detta paper analyseras resultaten från de svenska resvaneundersökningarna från åren 1978 och 1994/95 med syfte att bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som bidrar till att vidmakthålla skillnaderna mellan mäns och kvinnors resvanor. Det är enbart inrikes resor som studeras. Analysen koncentreras till två områden, dels betydelsen av olika tillgång till bil, dels hur resandets fördelning på olika typer av ärenden återspeglar skillnader mellan mäns och kvinnors vardagsliv. En viktig fråga är även om skillnaderna ökar eller minskar över tid. En hypotetisk ökad jämställdhet torde återspeglas även i det dagliga resandet.
Resultaten pekar på att skillnaden mellan mäns och kvinnors resvanor minskat något över tid. Fortfarande reser dock männen i genomsnitt 50 % längre än kvinnorna per dag. Skillnaden är betydligt mindre när det gäller antal resor per dag, där gör män i genomsnitt 14 % fler delresor per dag. Detta är även ett mått på hur många aktiviteter utanför hemmet man deltar i per dag. Uppenbarligen är kvinnors aktivitetsområde mer koncentrerat till hemmets närmiljö än männens. Under perioden mellan 1978 och 1994/95 har resandet per person förändrats relativt lite men bland kvinnor har det ökat medan det minskat bland män.
Tillgång till bil är centralt för hur resvanor och aktivitetsmönster formas. I studien visas att en betydligt högra andel av männen har körkort och tillgång till bil i hushållet. Skillnaderna har dock minskat avsevärt sedan år 1978. Tillgång till bil kan dock inte ensamt användas för att förstå mäns och kvinnors skilda resvanor. Även i hushåll där båda har körkort och där man disponerar mer än en bil reser männen betydligt längre per dag än kvinnorna.
Analysen av resandets fördelning på olika ärenden visar att det framför allt är resor i anknytning till arbetslivet som skapar skillnaderna mellan mäns och kvinnors resvanor. Män reser i genomsnitt längre till arbetet men framför allt gör män betydligt fler tjänsteresor. Skilda resvanor återspeglar en starkt könssegregerad arbetsmarknad.