NY METOD FÖR ATT ANALYSERA LÅNGVÄGA PERSONTRANSPORTER I SVERIGE - BASERAD PÅ VIPS-SYSTEMET -

Abstract

Under en följd av år har trafikverken och Statens Institut för Kommunikationsanalys SIKA (tidigare Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn, DPU) tillämpat Intercity-modellen (IC-modellen) för den nationella infrastrukturplaneringen. Två viktiga komponenter i detta modellsystem är assignmentmodellen EMME/2, för beräkning av restider och ruttval, samt separat prognosmodell (logitmodell) för färdmedelsfördelning. 

IC-modellen bestämmer med hjälp av logitmodell antal resor (frekvens), destinationsval och färdmedelsval. EMME/2 används för att beräkna restidskomponenter för varje trafikslag. Trafikantkostnader (taxor, bilkostnader) läggs in som en separat matris för logitberäkningen.

I samband med att SIKA åt den parlamentariska Kommunikationskommittén genomförde ett antal analyser av trafikpolitiska åtgärder valdes linjenätsanalysprogrammet VIPS. Skälen var att VIPS innehåller beteendeantagandet att trafikanter i långväga trafik använder tidtabell samt kan behandla taxor explicit. Inom ramen för dessa analyser har modellen för första gången tillämpas för långväga kollektivtrafikresor (mer än 100 km) i Sverige.

En (medveten) bieffekt av analyserna var också möjligheten att kunna utvärdera VIPSsystemet, både för beräkning av val av kollektiv förbindelse och för beräkning av restider och taxor med kollektiva färdmedel. Totalt antal resor inklusive bilresor, beräknas dock med hjälp av elasticitetsmodell. Destinationsval behandlas inte alls. Denna alternativa ansats behandlar därför personresandet partiellt. Destinationsval och antal resor skulle i princip kunna beräknas med logitmodell som i IC-modellen, men baserade på data från Vips i stället för EMME/2.

I arbetet har också deltagit Urban Björketun, Väg- och Transportforskningsinstitutet (VTI), samt Peter Roming och Anna Johansson, SIKA. Projektet har finansierats av KFB, VTI och SIKA.

Avsnitt 2 innehåller en diskussion om VIPS´ egenskaper och jämförelser med de metoder som tidigare har tillämpats för långväga persontransporter. Avsnitt 3 innehåller en beskrivning av de förutsättningar, indata, datorkodning mm. som krävs för Vips-analyserna och avsnitt 4 några exempel på utdata och hur de kan användas. Avsnitt 5 innehåller en övergripande bedömning.