Utrikesresandets förändring.

En studie av svenskars internationella rörlighet 1994-2000.

Abstract

Internationella persontransporter har under det gångna decenniet vuxit dramatiskt i frekvens och geografisk utsträckning. Mest uppseendeväckande är flygets ökningstakt. För Sveriges del ökade antalet resenärer med flyg till och från utlandet med över 50 % bara under andra halvan av 90-talet. En viktig aspekt av den snabba tillväxten i rörlighet, resande och mobilitet, är de ökade miljöproblem som utvecklingen medför. Flygtransporters energiintensitet och de delvis okända konsekvenserna av utsläpp på hög höjd, är särskilt problematiska i dessa sammanhang (Frändberg 1998; Åkerman et al 2000; EEA 2001). Den snabbt växande internationella rörligheten innebär också problem med trängsel i ett fysiskt begränsat luftrum liksom hot om överexploatering av känsliga fjärran platser. En annan betydelsefull fråga gäller de allt större skillnaderna i rörlighet inom och mellan länder och världsdelar, som nuvarande trender tycks innebära. Flera inflytelserika samhällsteoretiker pekar på hur ”tillgången till global rörlighet” framträder som en allt viktigare stratifieringsfaktor i samhället (Castells 1999; Bauman 2000). Mot bakgrund bland annat av dessa frågor, är det angeläget att närmare beskriva den internationella rörlighetens omfattning, struktur och utvecklingstendenser.

Föreliggande artikel presenterar resultat från en studie av den svenska befolkningens långväga, särskilt internationella, rörlighet, under perioden 1994-2000 (Frändberg och Vilhelmson 2002). Syftet med studien är att empiriskt belysa ett antal frågor med direkt relevans för kunskapen om rörlighetens internationalisering/globalisering, och drivkrafterna bakom denna trend. Studien behandlar dels den långväga/internationella rörlighetens förändring över tid och dels den internationella rörlighetens fördelning i befolkningen vid ett givet tidssnitt. Frågan om förändring över tid gäller i första hand det internationella resandets omfattning och geografiska utsträckning, men också de aktiviteter eller ärenden som motiverar långväga och särskilt då internationella, resor. Särskild uppmärksamhet ägnas också utvecklingen av det speciellt betydelsefulla flygresandet. Frågan om rörlighetens fördelning i befolkningen, handlar i första hand om i vilken mån den internationella rörligheten är koncentrerad till en liten grupp människor (”postmoderna nomader”), eller om den snarare är jämnt spridd i befolkningen. Denna del berör således frågor om rörlighetens sociala bas och drivkrafter, samt om den eventuella uppkomsten av nya olikheter i samhället (”a mobility divide”).