Konsekvenser av traffic calming - Kunskapsöversikt och forskningsbehov

Abstract

I detta paper diskuteras en del av resultaten från projektet ”Konsekvenser av restriktioner för biltrafik i städer”. Projektet avrapporteras i en rapport med samma titel författad av Tomas Svensson och utgiven som ”VTI notat 40-2001”. Rapporten kan också laddas ned som pdf-fil via följande länk: http://www.vti.se/pdf/reports/N40-2001.pdf

I Sverige har ”traffic calming” främst kommit att uppfattats som ett medel att förbättra säkerheten i transportsystemet. (Se t.ex. Spolander, 1999, Hagson, 2000 och den litteraturgenomgång som redovisas i Gustavsson, 2000). Litteraturen om den tekniska utformningen av de fysiska konstruktioner som kan användas i syfte att lugna ned biltrafiken, och konstruktionernas konsekvenser för hastighet och säkerhet är förhållandevis omfattande. Det förefaller som om kunskapsbehoven inom dessa fält bemöts av pågående forskning. Däremot är konsekvenserna för stadsmiljön i generell mening föga uppmärksammade, trots en framväxande internationell litteratur och debatt inom området. Ett konkret exempel är konsekvenser för innerstadsbaserad detaljhandel orsakad av restriktioner för biltrafik, t.ex. gågator. I Sverige är utan tvekan den dominerande uppfattningen bland många aktörer att biltillgänglighet är en central förutsättning för detaljhandelns fortsatta överlevnad i innerstäder och stadsdelscentrum. (Se diskussionen i Svensson, 1998) Detta trots att det finns en internationell litteratur som vittnar om positiva konsekvenser av restriktioner för biltrafik för detaljhandelns omsättning.

Men detta gäller i en mer allmän omfattning: kunskapsläget vad gäller de konsekvenser som uppstår för stadsmiljön generellt när inslaget av privat biltrafik reduceras avsevärt i urbana transportsystem är begränsat. Problemet har fler dimensioner än konsekvenser för detaljhandelns lokaliseringsmönster. Det gäller för kollektivtrafikens utformning och förutsättningar för gång- och cykeltrafik och förmågan att ersätta biltrafiken. Det har relevans för bostadsområdens design och attraktionskraft, inklusive bostäder i centrala områden, och näringslivets lokaliseringsmönster med fokus på övergången från varuproducerande industri till tjänsteintensiv kunskapsproduktion samt offentlig tjänsteproduktion inom högskolor och universitet; var ska dessa verksamheter lokaliseras och hur ska transportbehoven tillgodoses? I det första skedet gäller det att förmedla faktiska erfarenheter av ”traffic calming” i städer. I studien sammanställs delar av den relevanta internationella litteraturen inom området. I förlängningen av studien föreslås att ett större forskningsprojekt genomförs som kan bidraga till att planering, debatt och forskning utförs utifrån den plattform som kan genereras av det samlade kunskapsläget. Det är uppenbart att de svenska översiktliga ”idékataloger” som finns i dagsläget inte förmår att ge en djupare beskrivning av uppkomna konsekvenser. Åtgärder eller åtgärdskombinationer i syfte att förbättra städers transportsystem behöver utsättas för en systematisk analys och utvärdering i ljuset av de fastställda nationella transportpolitiska målen för tillgänglighet, säkerhet, miljö, långsiktig hållbarhet och samhällsekonomisk effektivitet.