A tramway line extension - integrated town and traffic planning in local practice

Abstract

De transportpolitiska målen i Sverige förutsätter att färdmedelsfördelningen i städer förändras. Resandet med bil bör minska och resandet med kollektivtrafik, gång och cykel bör öka. Kollektivtrafikens konkurrensförmåga avgörs av två huvudtyper av faktorer: systeminterna respektive systemexterna faktorer. I den förstnämnda kategorin ingår faktorer som kapacitet, priser, komfort, restid, linjedragning, frekvens etc. För att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera effektivt måste de systeminterna faktorerna uppvisa en tillräckligt hög kvalitetsnivå. Men detta är inte tillräckligt. Kollektivtrafikens konkurrensförmåga bestäms i hög grad av systemexterna faktorer som hur kollektivtrafiken hanteras i den färdmedelsövergripande lokala och regionala trafikplaneringen samt trafikplaneringens integration med stadsplanering och övrig planering av markanvändningen. Dessa faktorer avgörs därför av utformningen av den relevanta planeringen och politiken. Men planeringsinstituten, planeringsmodeller och –processer samt den påverkande politiken, måste utvecklas för att de systemexterna faktorerna ska kunna bidra till en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik.

Innehåll
VTI har sedan 1999 bedrivit en omfattande forskning om moderna spårvägssystem. I delprojektet ”Integrerad planering och kollektivtrafik” samarbetade VTI med Norrköpings kommun och Blekinges Tekniska Högskola, för att arbeta fram ett förslag på hur en förlängning av spårvägsnätet i den medelstora svenska staden Norrköping kan utformas. Förslaget avser en förlängning av nuvarande nät med en linje på 4.3 km, från centrum av staden i en relativt rak dragning i sydöstlig riktning. Förslaget baseras på att spårvägsinvesteringen ska kombineras med trafikplaneringsåtgärder, ombyggnader av markområden och fastigheter samt nya exploateringar. Spårvägsinvesteringen ska användas för att förnya staden och öka attraktiviteten för både boende och verksamheter. Samtidigt ska dessa kompletterande åtgärder bidra till att skapa marknadsunderlag för resande med spårvägen. Förslaget är därför baserat på integrerad trafik- och stadsplanering.
Projektet är avslutat och är dokumenterat i forskningsrapporter och plandokument.

Metod
Längs med den nya dragningen finns ett antal punkter i form av stadsdelar, torg och köpcentrum som den nya linjen kommer att angöra. I projektet inventerades dessa målpunkter med fokus på den nuvarande funktionen och identifierade problem som kan vara av olika slag. Genomgående gäller att det finns tydliga brister i utformningen av trafiksystemet med gatunät, parkeringsplatser etc. med tydliga förändringsbehov. Därefter arbetades ett förslag på ny utformning fram som utgår från den nya spårvägen, men som också innehåller andra förändringar som skapar en attraktivare och bättre stad, och som bidrar till att dagens problem vid de olika målpunkterna kan lösas. Dessa åtgärder spänner från ombyggnader av gaturummet enligt ”traffic calming” principer till uppförandet av nya fastigheter och parkområden. Utformningsförslaget visualiseras med hjälp av illustrationer och skisser, utöver den beskrivande texten, och dokumenteras i en publikation som till formatet är densamma som kommunens övriga plandokument. För att kunna genomföra projektet krävdes ett nära samarbete mellan forskningsgruppen och kommunens planerare samt kontakter med politiker, fastighetsägare, ledare för köpcentra, bostadsbolag etc.

Resultat
Projektet fick förväntat resultat i och med att många aktörer insåg att investeringar i kollektivtrafik kan användas för att öka stadens attraktivitet. Vad som under flera decennier hade diskuterats som en transportfråga i kommunen, lyftes nu till att avse en mycket bredare ansats för att stärka Norrköpings förmåga att attrahera boende och verksamheter samt stimulera den lokala och regionala ekonomin och förbättra miljön. I projektet gjordes stora ansträngningar för att nå ut med resultaten till alla relevanta aktörer genom presentationer, konferensbidrag och rapportering i massmedia.
Detta medförde sammantaget att kunskapen om kollektivtrafikens potential i städer ökade markant bland många aktörer. Planeringen går nu vidare med mer konventionella utredningar för att driva processen närmare ett förverkligande av utformningsförslagets intentioner.