Tidsanvändning och resor
Aspekter på olika gruppers aktivitetsmönster.
DOI:
https://doi.org/10.5278/ojs.td.v4i1.4129Resumen
Tid är en viktig aspekt på våra resor. En stor del av utbyggnaden av infra-strukturen (vägar, järnvägar osv) motiveras av de tidsvinster som framtida resenärer kan komma att göra. Men tiden är betydelsefull också i andra, nog så viktiga, avseenden. Människors användning av tid för olika ändamål och på olika platser – förvärvsarbete, omsorg, hushållsarbete, inköp, olika fritidsaktiviteter – samspelar nära med möjligheterna att resa. Förändringar i möjligheterna att resa, t ex begränsningar av miljöskäl eller utvidgningar vid ökade inkomster påverkar människors tidsanväning i övrigt. Tid är dessutom en absolut begränsad resurs som sätter en definitiv gräns för vad vi hinner att göra under ett dygn, inte minst när det gäller att resa.
Sammantaget bildar individens användning av tid för olika aktiviteter på olika platser ett aktivitetsmönster. Aktivitetsmönstren uttrycker människors livsstil (Vilhelmson 1994). Ett grundläggande problem är i vilken utsträckning de aktivitetsmönster som formar våra dagliga liv förutsätter en hög rörlighet. Hur mycket reser vi för att kunna utföra olika aktiviteter och ärenden?
Vilka egenskaper kan förknippas med de aktiviteter vi reser till? Är de bundna i tid och rum eller mer flexibla och anpassbara på kort sikt? Vari består till exempel alla resor som människor gör under fritiden?
Hittillsvarande kunskap om resornas samband med ärenden och aktiviteter i övrigt baseras till stor del på resvaneundersökningar. De ger ofta en mycket grov och onyanserad bild av den verklighet som omgärdar själva resan. I en särskild studie har jag därför försökt belysa ovanstående problemställningar med hjälp av data om den svenska befolkningens dagliga tidsanvändning (Statistiska Centralbyråns Tidsanvändningsundersökning från år 1990/91). Ett urval av befolkningen 20 – 64 år har fört dagbok över sin tidsanvändning under två dygn (Rydenstam 1992). I min studie analyseras detta material ur rörlighetsaspekt. En slutrapport med titeln Tidsanvändning och resor (Vil-helmson 1997) har nyligen publicerats av den svenska Kommunikations-forskningsberedningen (KFB). I denna uppsats sammanfattas resultaten.